Pandora - Den Första Kvinnan, eller Jordgudinnan

Pandora – ”allgivare”, en titel på jordgudinnan Rhea, förkroppsligad som den första kvinnan i en misogyn fabel av Hesiodos, som försökte skylla krig, död, sjukdomar och alla andra missförhållanden på kvinnan.

Hesiodos hävdade att Zeus skickade Pandora till jorden för att straffa människor som hade förolämpat honom. Hon bar på en vas som var fylld med förbannelser: stridigheter, smärta, död, sjukdom och alla andra lidanden. Pandora öppnade vasen i sin nyfikenhet, som Zeus visste att hon skulle göra, och släppte ut dem bland människorna. I en förfining av sin grymhet gav Zeus också ett bedrägligt hopp för att hindra människorna från att ta livet av sig i förtvivlan och undgå hela det lidande som deras himmelske Fader hade avsett för dem.

Pandoras kärl var ursprungligen inte en ask utan en honungsvas, pithos, ur vilken hon hällde ut välsignelser: en livmoderssymbol liksom Cornucopia, som i antiken användes som ett kärl för död och återfödelse. Pandoras vas blev Pandoras ask först under senmedeltiden, då Erasmus felaktigt översatte pithos till pyxis.

Det grundläggande temat med kvinnlig nyfikenhet som orsak till världens elände återkommer i myten om Eva.

Pandoras örhängen